Tack för tacksamheten

Tentan kom och tentan gick, nu är jag på rätt sida av den. Antingen så har jag skrivit full pott eller så blir det noll poäng, dvs jag har ingen aning om vad resultat blir. Jag hoppas såklart(!) på godkänt men oavsett resultat så har jag redan dragit högsta betyg. Helt klart var det tufft efteråt, om en icke-hjärntrött person blir helt slut efter en tenta så kan ni kanske gissa hur det blev för mig. Jag traskade med saliga och starka ben ut från salen, rakryggad och enkelhet drog in den kalla luften i lungorna. Hem till tryggheten för en halvtimma senare lägga mig i sängen, vilket var en plats där jag spenderade nästkommande 22 timmar. Än nu, söndag kväll, känner jag av sviterna.

Nu kan en tro att tentan bara var piss och pina. Långt ifrån.

Tacksamheten som genomsyrar varje por, cell och vrå i kroppen är märkbart närvarande. Har vart sen i fredags morse. Jag mötte mig granne i köket strax efter hemkomst, med ett svagt leende upprepade jag gång på gång ”jag är så trött, men jag är så lycklig och tacksam, trött men lyckligt tacksam, så trött så trött, men så tacksam”. Ordförrådet krymper markant när tröttheten slår in.

Du borde vara stolt! Det är jag, jag är oerhört stolt över mig själv. Personer i min närhet vet vilken bedrift detta var av mig, folksamlingar, tidigt på morgonen, rädsla för tröttheten. Trots detta så valde jag att anmäla mig till tentan tidigare än jag skulle skrivit den sett till min studietakt.

Men vad som ligger djupare än stoltheten är tacksamheten. Tacksam för livet har gett mig förutsättningarna för att kunna göra mig själv stolt. Detta hade inte vart möjligt utan de förutsättningar jag fått ovanifrån, en hjärna som orkar mer, tid som läker, kraft som helar.

Ibland blir jag rädd och ledsen, hur långt ifrån jag är ett liv likt mina jämnårigas. Sorg att jag blir utslagen när andra orkar. Då hjälper det mig att tänka att hälsa är ingen rättighet, utan ett privilegie och att jag har det bra på många sätt. Det ger mig perspektiv och enklare att andas.

Fredagen erbjöd mycket att vara tacksam för. Tacksam för de vänliga tentavakterna, de mjuka ögon som såg mig, hur strukturerat och tydligt skolan hade gjort det med mina särskilda behov – gulmarkerat för att inte missa, lenheten kaffet erbjöd som kramade om mitt inre, styrkan och kraften jag kände i mina ben, snackset som hjälpte mig till nuet, lugnet inom mig, självsäkerheten att orientera mig på östra paviljongen. Listan kan göras lång.

Ibland måste en inte dra högsta vinst för att vinna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s