Plantera frön

Jag vet inte om det har med åldern att göra eller tiden efter hjärnblödningen, kanske en kombination. Men jag älskar blommor, blommor som i krukväxter. Jag älskar att se blommorna växa, jag älskar deras gröna färg, jag älskar deras stillhet och sällskap. Blommorna visar på livets kretslopp. (Jag hade velat skriva vidare om alla mina tankar kring blommor men inser att jag kommer framställa mig som the crazy flower lady, som folk kommer viska om ”vet hon om att blommorna inte är riktiga personer?”, vilket jag dock hade haft lite roligt åt). Iallafall, för att göra alla lugna, jag vet att blommorna är blommor, däremot tycker jag det är roligt att behandla dom som levande individer.

Det här inlägget skulle inte handla om jag har för mycket tid kring mina blommor eller inte. Det jag ville skriva om är följande –

I höstat tog jag en stickling hos mina kompisar på en monstera. Jag har inte tagit sticklingarna av en monstera förr så var lite osäker på om jag skulle lyckas. Jag satte den i vattnet och under lång tid visade den inga tecken på att trivas hos mig, jag övervägde att avsluta projektet men sen kom skolan igång och jag fick andra saker att tänka på. Så en dag, såg jag en liten rot växa sig neråt i vattnet. Förtjust planterade jag den omsorgsfullt i en kruka, vårdade den väl, flyttade runt den i rummet för bästa solljus. Den såg så ledsen ut, och jag tänkte jag vart för ivrig med att planerat den. Men jag gav den tid, vattnade och vyssjade. I takt med vårsolen växte sig en stjälk sig bredare, för sen frigöra sig till två. Bara några dagar senare hända samma sak, från en långsam process till plötsligt spricka upp två nya ljusa skott tätt följt.

Jag tror på att plantera frön. Vilket krockar med det samhälle jag lever i, där vi förväntar oss ståtliga blommor från dag ett. Jag tror, och måste tro på, att när tiden är mogen så kommer skotten komma. Under tiden, i jorden, får en vårda sina frön. Rötter växer, inte synligt, men även när tillväxt/tillfrisknade till synes står still så växer sig rötterna sig allt stabilare. Det ger en stadig grund, en blir grundad.

Vissa saker går inte att skynda på. Vissa saker måste få tid på sig, att mogna, vänja sig vid.

Det viktigaste tror jag är att välja sina frön omsorgsfullt, plantera dem, lita på naturens gång. Tids nog kommer de frön en planterat att blomma.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s